Medialitet, medvetandet och liv efter döden

Termer som medialitet och klärvoajans är ju idag ganska vanliga och många funderar över sina förmågor. Andra kan tycka det är helt absurt.

För att medialitet ska kännas verkligt intressant behövs ett öppet och nyfiket förhållningssätt till medvetandet med möjlighet att se det som oändligt många dimensioner eller existensplan. Men om vi verkligen gör det blir medialitet i sig inte någon stor fråga längre, särskilt inte med den nya fysikens syn på vad medvetandet är!

Frågan om "liv" efter döden är ju en gammal och allmängiltig fråga där det nu finns mycket forskningsmaterial både från 1800- och 1900talet.
Idag har vi tillgång till en annan människosyn än vi hade på tidigt 1900tal. Så idag är inte bara frågan om döden intressant utan faktiskt än mer frågan "vad är en människa" och "vad är medvetandet"?
Medial förmedling kan alltså få oss att fundera över verkligt viktiga frågor som:
Var går gränserna för vårt eget medvetande?
Hur samverkar vi med andras medvetande?
Hur uppstår vår "personlighet" överhuvudtaget? 
Vad ÄR medvetandet?

Själv har jag haft många roliga stunder i England på seanser och bland engelska medier under 1980-90 talen. Det fanns, och finns fortfarande, mycket humor i "branschen" i England med ett väldigt avspänt förhållande till det djupa allvaret. 

På mitt center i Solna hade jag glädjen att få ha många härliga engelska medier/vänner, speciellt mellan år 1991 och 2004.
Här några exempel:

Paul Norton Elizabeth Hill
Robin Winbow (1928 - 2014) Glyn Edwards (1949 - 2015)